Söndagen
sista dagen på sjukhuset vart söndagen. Klockan 12:00 packade vi ihop alla våra saker. Det var så pass mycket grejer att vi fick gå två gånger för att packa oss ner i bilen. Väl i bilen rullar man långsammare än någonsin tidigare.
Testerna som genomfördes tidigare under söndagsförmiddagen visade på toppbetyg. De konstaterade rörlighet och att allt var som det skulle. Vi får även under vistelsen på sjukhus ta emot extremt mycket komplimanger om vår lilla skatt, vilket värmer ett pappa hjärta obeskrivligt mycket!
På eftermiddagen kommer Morfar och moster förbi, även våran gemensamma vän Isak som nästintill är rädd för småbarn, men han lär väl sig med tiden han också. Vi tog en nattpromenad den här kvällen, premiär med vagnen.
På eftermiddagen kommer Morfar och moster förbi, även våran gemensamma vän Isak som nästintill är rädd för småbarn, men han lär väl sig med tiden han också. Vi tog en nattpromenad den här kvällen, premiär med vagnen.

Måndag
Vi kliver upp runt 9 efter flertalet runder upp och ner i sängen efter hämtat mjölkersättning och bytt blöjor hela morgonen känns det som. Jennie och jag är relativt trötta, men tycker varken de utspelar sig värst på tålamodet eller hurmöret ännu. Vi får besök av Gammelfarmor, Gammelfaster och Farmor. Besökarna bokstavligt överröser oss med blommor, våran lägenhet börjar nu redan här se ut som ett växthus.
Reaktionerna hos våra gäster skulle jag vilja ha på film. Vissa sitter och gråter glädjetårar en del står och studsar av att få hugga in på honom. En sån efterlängtad liten grabb vi fått!

Tisdag
Natten har varit hemsk, mamma Jennie gör ett underbart jobb med att hålla Junior tillfredställd under dygnets tyngsta timmar. Jag finner mina skatter i vardagsrummet, klockan är då 04:00. De har tydligen varit vakna natten egenom. Jag samlar mina trupp och får båda att somna och vi sover sporadiskt enda fram till 11.
Idag väntar nya besök, Faster och Jennies bästevän Melina. De fikas flitigt och diskuteras erfarenheter i hela 4 timmar, Mycket trevligt. 18-tiden bestämmer sig jag och jennie för att gå ut och gå, herre vad våran son älskar att åka vagn. Kvällen igenom är junior bestämt ledsen och det tvingar fram jobbet med tålamod. Det skär verkligen i hjärtat när dem man älskar gråter, och den här lilla killen älskar vi mest av allt.



superjennie,
supermilton,